Eric Horwitz beskriver sitt project.
En n gång för något år sen så hittade jag ett gammalt epostarkiv som jag sparat på en CD från sent 90-tal. Jag blev helt överväldigad av alla gamla minnen av personer och händelser som jag glömt för länge sen.
Tänk nu på dagens unga som växer upp på webben och vars hela liv kommer att kunna dokumenteras elektroniskt år för år, månad för månad, dag för dag, timme för timme.
Tänk om man kunde hitta på ett sätt att söka igenom alla de terabytes av e-postmeddelanden, Twittermeddelanden, bilder, ljudinspelningar allting? Man skulle kunna återskapa en människas liv in i minsta detalj.
Microsofts Eric Horvitz har börjat jobba med den problemställningen och MIT Technology Reviews Tom Simonite har talat med Eric Horvitz: Microsoft Builds a Browser for Your Past – Technology Review
Först en språkfråga, hur översätter man multitasking till svenska, alltså multitasking för människor, inte för datorer?
Nu till inlägget:
Med priserna på bildskärmar i fritt fall och en tsunami av data att hålla reda på är det inte konstigt att allt fler kör dubbla bildskärmar på sina datorer. För den som undrar så är 24-tummarna de som är mest populära.
Nu kan man lätt ha ett Internetuppkopplat kontrollcentrum hemma i villan eller våningen som liknar kontrolltornet på en mindre regionalflygplats.
Men det är mer än bara bildskärmar. Man kan också lätt ha avancerade databaser som håller flera terabytes med data och som man själv med sina kompisar kan köra avancerade analysprogram på i Hadoop och andra verktyg.
Matt Richtel skriver i New York Times om den nya flugan med dubbla bildskärmar: For Multitaskers, Multiple Monitors Improve Office Efficiency – NYTimes.com
Vad som gör globaliseringen så oemotståndlig är att IT-ingenjörer ständigt stegrar produktiviteten genom att bygga verktyg ovanpå redan existerande verktyg i långa kedjor tills man får en produktivitet som hade varit omöjligt att rens tänka sig för bara några år sen.
1995 lanserade den japanske programmeraren Yukihiro “Matz” Matsumoto ett nytt objektorienterat datorspråk med namnet Ruby som snart blev mycket populärt.
Nio år senare, 2004, skapade den dansk-amerikanske programmeraren David Heinemeier Hansson ett ramverk kring Ruby-språket som kallas Ruby On Rails och som gör det mycket enkelt att snabbt skriva integrerade program i den s.k. Model View Controller-paradigmen, som uppfanns av den norske datavetaren Trygve Reenskaug.
Sedan, år 2007 skapade James Lindenbaum, Adam Wiggins och Orion Henry utvecklingsredskapet Heroku, en datormolnversion av Ruby on Rails, en s.k. Platform As a Service, som nu har blivit oerhört populärt och nu även har stöd för andra datorspråk än Ruby.
Även den underbara CajsaStina Åkerström , Freds dotter, längtar efter HTML5
HTML5 är en kommande standard för webb-språken HTML och XHTML från organisationen World Wide Web Consortium (W3C).
HTML5 den förbättrar och rationaliserar hur man kodar webbsidor, och introducerar uppmärkning och programmeringsgränssnitt (API) komplexa webbapplikationer. Av samma skäl är HTML5 också en potentiell kandidat för plattformsoberoende mobila applikationer. Många funktioner i HTML5 har byggts med hänsyn till att kunna köras på låg-energiprylar såsom mobiler och surfplattor.
Vad som gör HTML5 så attraktiv för webb-utvecklare Silicon Valley och över hela världen är löftet om att man kan göra sig av med nedladdningsbara appar som idag måste skräddarsys för varje operativsystem och istället bara skriva en HTML5-implementation som bör fungera lika bra för både iOS och Android.
Men som Don Clark skriver i Wall Street Journal, så är vi inte där än: HTML5 Is Popular, Still Unfinished – WSJ.com
Vad som gör globaliseringen så oemotståndlig är hur IT-ingenjörer ständigt stegrar produktiviteten genom att bygga verktyg ovanpå redan existerande verktyg i långa kedjor tills man får en produktivitet som hade varit omöjligt att rens tänka sig för bara några år sen.
1995 lanserade den japanske programmeraren Yukihiro “Matz” Matsumoto ett nytt objektorienterat datorspråk med namnet Ruby som snart blev mycket populärt.
Klicka på den berömda postern för att komma till Occupy Wall Street
Occupy Wall Street är en global social rörelse som just nu utvecklas med ljusets hastighet. En protest mot Wall Street, giriga bankirer och den amerikanska ekonomiska krisen och dess brutala följder för miljoner amerikaner, som nu snabbt sprids runt hela USA och t.om. USA:s gränser.
Men vilka verktyg använder demonstranterna för att hålla kontakt och för att utbyta information? Förvånansvärt nog är det inte Facebook och Twitter som i första hand står för de sociala närverken bakom Occupy Wall Street, utan ett helt okänt webbaserat verktyg eller snarare en webbteknologi vid namn Pastebin som gör det busenkelt för vem som helst att kopiera och klistra in information från Webben på en central plats där som skapar ett URL för varje inlägg och som man sen kan söka efter som i en wiki.
En pastebin är i alla fall vagt besläktat med Blackboard system som länge har används inom den artificiella intelligensen.
Naom Cohen skriver i New York Times om Pastebin och den viktiga roll den har spelat för Occupy Wall Street: Pastebin Helps Occupy Wall Street Spread the Word – NYTimes.com
SMS är en av telekomföretagens stora inkomstkällor. Medan epost är gratis så kostar SMS pengar. Det är lätt att tänka sig hur hämmad epostmarknaden skulle vara om vi skulle tvingas betala för varje epostmeddelande.
Nu, som Jenna Wortham skriver i New York Times, så kommer Apple att starta iMessage, en tjänst som gör det möjligt för iPhone-användare att skicka ett obegränsat antal SMS-meddelanden med test, bilder och video till andra Apple-användare: Free Texting Apps Are Threat to Wireless Carriers – NYTimes.com
En av de datavetare som jobbade här i Silicon Valley under dalens första storhetstid i slutet av 1970-talet va norrmannen Trygve Reenskaug. Även om han bara tillbringade ett år här så skulle det designmönster han uppfann på Xerox Palo Alto Research Center, Xerox PARC, att få vittgående effekter långt fram i tiden.
Hade det inte varit för Reenskaugs insikt om att man inte längre kan acceptera den spagettikod som programmerarna då med förkärlek skrev och som blev allt svårare att förstå och sedan underhålla, så hade
den moderna programmeringsindustrin aldrig vuxit fram.
Reenskaug visade att om man separerar själva datan och de rutiner som hanterar datan från hur datan sedan presenteras för användaren, dvs användargränssnittet, genom att ha båda komponentekrarna kommunicera via en mellanhand, en s.k. controller, så kan man sen lätt byta ut hela användargränssnittet och ersätta det med ett nytt utan att påverka datarutinerna.
Vilket nu har gjort pekskärmsmobilerna och surfplattorna möjliga.
Klicka på ifttt.
När historikerna skriver webbens historia om 50 år så kommer den webbtjänstbaserade Web 2.0 att utgöra ett av huvudkapitlen. Men tänk om helt vanliga användare skulle kunna skriva korta kodsnuttar, s.k. script, som kan koppla ihop de olika webbtjänsterna, så att vi själva t.ex. kan flytta data från en webbtjänst till en annan?
Sådana funktioner finns redan inom företagsvärlden där de kallas orkestrering och liknar även forna tiders batch processing, men har hittills inte funnits tillgängliga för alla på webben.
Nu, som Jenna Wortham skriver i New York Times så kommer ett litet San Francisco-baserat startupföretag med just sådan funktionalitet som kan komma att automatisera webben på ett sätt som vi hittills inte ens har kunnat ana: A Web Tool That Lets You Automate the Internet – NYTimes.com
Allteftersom all information, alla data, blir digitala så kan dom också läggas ut på nätet, där innovative IT-företag kan skapa spännande tjänster omkring dom.
När jag vill veta vad vädret är på en viss ort i Sverige så kollar jag på SMHI:s webbsajt, men det behöver jag inte göra mer för nu kan jag kolla vädret direkt på Google, något jag f.ö. kan göra även på Googles konkurrent Bing.
Det är inte svårt att föreställa sig att man också snart kommer att kunna se satellitbilder med lågtryck direkt i Google.
Alla data till Google! Den kände populärvetenskapsförfattaren James Gleick skriver insiktsfullt om Googles expanderande roll som för mänsklighetens samlade kunskap, i New York Review of Books: How Google Dominates Us by James Gleick | The New York Review of Books
;a href=”http://www.airbnb.com/”>
Airbnb är ett av de hetaste startupföretagen i San Francisco som jag själv har skrivit om den senaste tiden.
Airbnb och andra webbsajter hjälper resande hitta platser att bo, och San Francisco: startupstjärnan Airbnb: skippa hotellet och bo i bed and breakfast och San Francisco: startupstjärnan Airbnb: skippa hotellet och bo i bed and breakfast.
Företaget är ett av många som har kopierat delar av Craigs List och helt sonika förvandlat Craigs Lists gratistjänstr att hyra ut och hyra rum, våningar och villor, till en betaltjänst. Företaget är omstritt, bl.a. anklagas man ha stulit adresser från Craigs Lists hyreslistor. .
Men den riktiga smällen kom när en ung tjej i San Francisco hyrde ut sin lilla våning via Arirbnb. När hon kom hem igen efter en vecka fann hon våningen vandaliserad, bl.a. sina inlåsta kreditkort stulna.
Det visade sig, enligt tjejen, att Airbnb inte alls som man sade, kollar upp sina kunder och eftersom man inte låter säljare och köpare dela med sig av sin personinformation så kunde tjejen inte heller veta något om dom som flyttade in i hennes lägenhet.
Men det var bara början. Efter att hon slutligen fått tag på Airbnb och personalen där uttryckte sitt medlidande för henne, så förändrades airbnbs attityd omedelbart när hon nämnde incidenten på sin blogg.
Michael Arrington tar upp tråden i vad som på kort tid har blivit en bloggstorm mot Airbnb: Airbnb Victim Speaks Again: Homeless, Scared And Angry | TechCrunch
Så länge som webben har funnits till har det funnits webbhotell som har gett företag och allmänheten möjligheter att lägga ut sina egna hemsidor och bloggar.
Man kanske kan jämföra dom med de små lokala butikerna som fanns i Sverige innan de stora butikskedjorna kom. Datormolnen är webbens butikkedjor som sätter ökad press på webbhotellen.
Googles Page Speed, en tjänst som har funnits för att hjälpa webbdesignare bygga snabbare webbsidor, kommer, som Matt Rosoff skriver i San Francisco Chronicle, att erbjuda sig alla som vill att föra över sina hemsidor eller bloggar till Googles servrar mot löftet att dom på det sättet kommer att dom på det sättet kommer att bli betydligt snabbare än idag: Google Wants To Take Over Your Web Site (GOOG)
Deb Roy talar om Big Data på TED-konferensen här i Kalifornien.
Big Data är ett splitternytt begrepp som jag har skrivit om tidigare här på bloggen: Big Data och Hadoop, ny öppen kodrörelse och den sociala webben, Har du koll på Hadoop, en av hörnpelarna i den globaliserade sociala webben? och Analytics, dataanalys med Hadoop förändrar samhället.
Big Data har gjort sitt intrång på webben genom Googles massiva sökmotor och de sociala nätverken. Men Big Data, alltså petabytes med data, i sanning gigantiska, nästan oöverskådliga mängder data, håller också på att förändra journalistiken.
Tänk bara på Jasminrevolutionen med säkert hundratusentals Twitter-flöden, realtidsvideon, digitalbilder och Youtubevideon, hur hanterar tidningarna ett så gigantiskt nyhetsflöde?
Men det är bara början, allt fler länder kommer att följa USA:s ledning och på sikt att öppna sina databaser och göra datan, den som inte är konfidentiell givetvis, tillgänglig till vem som helst på nätet.
Vi lever i ett helt nytt lags samhälle, ett samhälle till bredden fyllt med data. Data om dig, om mig, ekonomiska data, data i sociala nätverk, data inom sjukvården, inom skolan, industrin, nöjeslivet, från FRA, kort sagt ren jäkla massa data.
Hur hanter vi alla dessa data, all den här informationen som idag inte längre handlar om kilobytes, megabytes eller ens gigabytes utan om petabytes med data?
Den öppna kodrörelsen, som är den rörelse som har gjort de sociala nätverken och demokratirörelser som Jasminrevolutionen möjliga, har utvecklat verktyg som Apache Hadoop ett ramverk skrivit i Java som gör det möjligt att analysera och behandla gigantiska mängder med data på tusentals billiga distribuerade Intel-datorer med en enkel programmeringsmodell, s.k. Map Reduce, som utvecklades på Google år 2004 och som idag används för att göra supersnabba sökningar på webben.
Hadoop och Map Reduce används på Facebook, Twitter, Google (Som använder sin egen ursprungliga version), Yahoo och en stor mängd Webbaserade startupföretag här i Silicon Valley.