Webben befinner sig för närvarande i en aldrig tidigare skådat utvecklingsfas, som håller på att förändra alla våras liv.
Jag är på väg till ett IT-möte i Köpenhamn och kan se Köpenhamns-bussarnas avgångstider direkt i mobilen. Inte bara när de ska avgå utan när de verkligen avgår. Samma sak för bussar, tåg och flygplan här i Silicon Valley.
Men det är bara den första lilla början, det är nu möjligt för datorer att se vad en bild föreställer och att sen hitta andra bilder av samma sak, som tex. den där ångvälten som din farmor alltid har velat köpa. På sikt öppnar det här för en mängd nya tjänster, t.ex. inom sjukvården.
Claire Cain Miller skriver i New York Times om Googles nya söktjänster: Google Finds Ways to Search Faster and Without Typing – NYTimes.com
<
När jag var på besök i Malmö i höstas så blev jag mäkta imponerad över att man kunde se när nästa buss skulle komma på elektroniska anslagstavlor vid varje hållplats. Sånt finns sannerligen inte här i Silicon Valley.
Alla vet att det är i det närmaste omöjligt att ta betalt på Webben och alla vet också att amerikanerna tittar på mer TV än några andra människor. Men den amerikanske extremhögerkommentatorn Glenn Beck kan vara på väg att testa båda antagandena genom att starta en betaltjänst för alla amerikaner som är galna nog att vilja se hans tv-program, som tidigare fans på Fox-kanalen.
Vad som gör det här till ett synnerligen viktigt pilotprojekt även för mer sansade kommentatorer är att Becks program kommer att nå tittarnas TV-apparater via s.k. set-top lådor via webben. Dvs han kommer att strunta i de etablerade tv-nätverken som ABC, NBC, ABC och Fox och gå direkt till tittarna via webben, och han kommer dessutom att ta betalt för sina program.
Brian Stelter skriver i New York Times om Becks innovativa planer: Glenn Beck to Charge Fee for Online Show – NYTimes.com
Allteftersom alltmer data lagras digitalt och inte som tidigare i pappersarkiv, så vänds världen helt upp och ner. Ingenting förblir som det var. Det här är en historisk utveckling som kommer att förändra alla våra liv på ett synnerligen fundamentalt sätt. Om utvecklingen är positiv eller negativ är något som framtiden för utvisa.
Vi har redan sett smärre exempel på hur omskakande utvecklingen verkligen är. Alla Svenskar får idag t.ex. finna sig att bli avlyssnade av FRA in på bara skinnet. Det är något som aldrig var möjligt ens i de mest brutala diktaturerna, eftersom dom alla var baserade på pappersarkiv som krävde arméer av tjallare och arkivsiter. Idag behöver FRA inte mer än ett par tusen pers.
WikiLeaks-affären är en annan aspekt av det nya Data-samhället. Politiska dissidenter kan med hjälp av pyttesmå USB-diskar smuggla ut information som är djupt graverande och som sen blixtsnabbt kan spridas världen runt.
Men det finns också positiva aspekter av datasamhället. Sjukhus kan rädda liv genom att analysera miljoner människor och vaska fram högriskgrupper för olika sjukdomar.
Graham Bowley skriver i New York Times om hur Wall Street bygger allt mer avancerade datasystem som analyserar nyheter för att bedöma hur dom påverkar börserna världen över: Wall St. Computers Read and Trade on the News – NYTimes.com
Math-loving traders are using powerful computers to speed-read news reports, editorials, company Web sites, blog posts and even Twitter messages — and then letting the machines decide what it all means for the markets. The development goes far beyond standard digital fare like most-read and e-mailed lists. In some cases, the computers are actually parsing writers’ words, sentence structure, even the odd emoticon. A wink and a smile — 😉 — for instance, just might mean things are looking up for the markets.
Then, often without human intervention, the programs are interpreting that news and trading on it. Some of these programs hardly seem like rocket science. Working with academics at Columbia University and the University of Notre Dame, Dow Jones compiled a dictionary of about 3,700 words that can signal changes in sentiment. Feel-good words include obvious ones like “ingenuity,” “strength” and “winner.” Feel-bad ones include “litigious,” “colludes” and “risk.”
Det här är som sagt bara början. De här analysprogrammen blir alltmer sofistikerade och kommer snart att ersätta mänskliga analytiker om dom inte redan har gjort det.
Det här är inte samma sak som Artificiell Intelligens som hade sin glansperiod på 1980-talet. FRA:s och Wall Streets analyssystem använder relativt enkla regler för att hitta nålar i höstackar. Alla Irak-födda svenska invandrare mellan 18 och 30 som är aktiva muslimer och som har besökt Pakistan under det senaste året, t.ex. Eller alla kvinnor över 40 som har mödrar som har haft bröstcancer t.ex. Syftena är olika, men allteftersom all, absolut all, information lagras i databaser så kommer samhället att förlita sig på allt mer sofistikerade analyssystem för att hitta nålar i höstackar och allt mer administrera hela samhället.
På 1960-talet kunde det ta svenska myndigheter dagar att lokalisera en viss person, ens om man efterlyste honom eller henne. Idag kan man göra det på någon sekund, om personen ifråga har en aktiv mobiltelefon, och då vet man på centimetern var han befinner sig.
Vi kommer också att kunna analysera oss själva. Vi sätter upp en diet i datormolnen och sen kommer vår mobil att kunna varna oss om vi äter för mycket, eller sportar för litet, eller dricker för mycket.
Den intressanta frågan är om vi i framtiden alltmer kommer att lita på system som vi inte själva kan verifiera. Vi har sett problem med det inom flyget där de senaste autopiloterna och de helautomatiserade flygsystemen idag är så svåra att överblicka att vi inte kan verifiera om datorkoden är felfri. Som senast med Air France 447. Det var den frågan som fällde den artificiella intelligensen på 1980-talet. Vi har sett liknande problem med automatiserade handelssystemen på Wall Street.
Länkar:New York Stock Exchange
[tags] Wall Street, high-frequency trading, ehandel, datorer på Wall Street, Economic Crisis, Economy, Goldman Sachs, Hedge Funds, High-Frequency Trading, Wall Street, Business News, USA-ekonomin, Aktiemarknaden, Värdeepapper, USA-börsen, börsen, USA-siffror, Wall Street och FRA[/tags]
Den brytningstid nu kommer. Gamla tiders teve eller den moderna Webben, vad vill vi egentligen ha och varför kan vi inte köra teven på webben och få de bästa av båda världar?
Vilket är vad många IT-företag redan har försökt göra, alltifrån Apple till Boxee och Google. Problemet är att teveföretagen, NBC, CBS, ABC och även Hulu, vägrar att släppa ifrån sig kontrollen. För på webben kan man välja att titta när man vill, och det är anatema för de gamla tv-företagen. Samtidigt har Google inte satt sig in i vad tevetittarnaskrav, som en fjärrkontroll istället för ett tangentbord.
Nu, som Ashlee Vance och Claire Cain Miller skriver i New York Times, så har Googles uppmärksammade satsning Google TV, havererat och Google måste börja om från början med en ny version: Google TV Faces Delays Amid Poor Reviews – NYTimes.com
The biggest promise of Internet television — the ability to watch any show or movie at any time, streamed over the Web — is far from reality with Google TV. People can pay to watch shows or movies on demand using Netflix or Amazon on Google TV, and can watch regular TV programming. The major networks, though, are not providing shows on Google TV, and NBC, CBS, ABC and Hulu have blocked people from watching full-length shows on their Web sites using Google TV.
Googles nästa version kommer att innehålla en programbutik, ett bra koncept där man förhoppningsvis kommer att kunna ladda ner appar eller hela program från t.ex. SvT, som jag länge har tittat på via min bärbara dator.
Om man sen också kan använda Google Sök för att hitta t.ex. Dansbandskampen om man inte har något viktigare att göra än att titta på den, ja då kommer Google TV säkert att bli en braksucce.
Tills dess är faktiskt den gamla hederliga bärbara datorn eller rent av mobilen, det bästa sättet att titta på teve på webben.
Länkar:
Axplock från den nordiska pressen:
SvD – Senaste nytt,digi.no, digi.no, digi.no, digi.no, ITavisen.no, ITavisen.no
[tags]Google TV , TV på datorn, TV i mobilen, Amerikansk TV, TV i USA [/tags]
Klicka på bilden.
Problemet med webben är att pöbeln för första gången sen Franska och Amerikanska revolutionerna kan vräka ur sig precis vad som helst på offentlig plats utan att någon kan stoppa dom.
Pressen, alltmer desperat över att tappa marknadsandel, tigger och ber om läsarkommentarer men resultatet är mest illitterat klotter av den typ man ser på allmänna toaletter som har våldgästats av redlöst berusade fotbollshuliganer, kriminell mc-gäng eller stekare kring Stureplan, men som man knappast väntar sig på DN och SvD, för att inte tala om New York Times och Le Monde.
Göran Rosenberg , en av de relativt få stimulerande skribenter jag alltid läser, skriver i Dagens Nyheter om det allmänna debattklimatet i dagens Sverige: Debatt(o)kulturen – DN.se
En debattkultur där vad som helst kan sägas när som helst till vem som helst utan att väcka uppseende är inte nödvändigtvis ett tecken på en väl fungerande yttrandefrihet. Den kan också vara ett tecken på ett samhälle där ingenting av vikt längre kan diskuteras i offentligheten eftersom de flesta talar förbi varandra och inget yttrande har större vikt än något annat och ignoransen har samma auktoritet som kunskapen och idiotin samma tyngd som visdomen och det som yttrades i går saknar betydelse i dag.
Under sådana förhållanden tenderar yttrandefriheten att producera mer oförståelse än förståelse. I varje fall gör den det svårare att offentligt diskutera svåra saker. I en sådan debattkultur dominerar de enkla svaren på hur svåra frågor som helst.
Vid första påseende har Göran Rosenberg helt rätt, det enkla och klatschiga skrålet vinner gehör, det som inte kan sägas i en tweet på 140 bokstäver drunknar i floden av dravel.
Men samtidigt så kan det här inte stämma, för hand i hand med den fria webben så sker en helt unikt utveckling som aldrig tidigare har skådats i världshistorien, nämligen att allt fler människor får en allt högre utbildning.
Det är inte enbart webben som håller på att förändra det globaliserade samhället, det är webben plus allt högre utbildningsnivåer tillsammans. Egypten, Iran, Saudi Arabien, Kina är bara några exempel på den här utvecklingen där myndigheterna får allt svårare att hålla locket på tryckkokaren.
Så hur kommer det sig att debatten på nätet så helt domineras av illitterat skräp om alltfler människor får allt högre utbildning?
Orsaken finns att läsa i den tyske kulturhistorikern Wolf Lepenies viktiga bok The Seduction of Culture in German History. I Weimarrepublikens Tyskland så sysslade människor med universitetsbildning inte med politik. Var man utbildade så var man intresserad av “kultur”, vilket inbegrep vetenskap, men inte av politik.
Det samma gäller i Sverige idag. Fint folk bloggar inte, även om situationen har förbättrats något under senare år, man skriver understreckare i SvD och håller sig mest till gammelmedia. Och låter pöbeln bli oemotsagd, precis som under Weimarrepublikens Tyskland.
Vilket är olyckligt för om nomenklaturan bara ville så skulle den lätt kunna vinna gehör även bland pöbeln, som idag faktiskt är betydligt bättre utbildad än den någonsin varit. Och de troll som ofta dominerar på tidningarnas debattforum skulle lätt kunna drivas bort.
Dags för nomenklaturan att sluta att gömma sig på DN Debatt och SvD:s understreckare och ta fajten med trollen på webben. För dagens läsare är inte dummare än att de lätt sålla bort alla troll och tillgodogöra sig mer komplicerade resonemang, som t.ex. Göran Rosenbergs.
Framtiden är alltså inte helt så hopplös som Göran Rosenberg tycks tro.
[tags] Göran Rosenberg, Nätdebatt, Debatt på nätet [/tags]
Ett företag som just har fyllt två år, ett företag som sysslar med rabattkuponger för främst tjejer, är det företaget verkligen värt hela sex miljarder dollar?????
Ja säger Google, trots att Groupons, det är företagets namn, affärsidé är synnerligen lätt att kopiera. Idén är enkel. Groupon gör det lätt för företag att erbjuda rabattkuponger till allmänheten. Om ett visst antal personer registrera sig för erbjudandet, så kan alla som har registrerat sig använda sina rabattkuponger, men om tillräckligt många kunder inte registrerar sig så blir det ingen affär av det hela.
Evelyn M. Rusli och Jenna Wortham skriver i New York Times om ryktena om att Google kommer att köpa GrouponGoogle’s Gambit for Groupon Raises Concerns – NYTimes.com
Google?s $6 billion bid for Groupon, an online coupon start-up, is an aggressive move by the company to dominate local online advertising and help with its long-sought move into social networking. Google has offered Groupon $5.3 billion, with the promise of $700 million in performance bonuses for management, according to a person knowledgeable about the matter who spoke on the condition of anonymity. Several people close to the deal said Groupon, which is based in Chicago, was expected to approve the acquisition and an agreement could be signed as early as this week.
Orsaken till att Google är så omåttligt intresserade av en rabattkupongsajt är att Groupon har koll på var potentiella kunder bor, vilket är oerhört viktigt för Google som nu kan skapa riktad reklam till miljoner människor, och speciellt då köpstarka unga kvinnor.
Men sex miljarder dollar, är Groupon verkligen värt så mycket? Det är verkligen svårt att tro det.
Länkar: Groupon
Axplock från den nordiska pressen:
[tags] Silicon Valley, Startupföretag, Riskkapital, Stanford University, Berkeley University, Palo Alto, IT, Google, Facebook, Twitter, Apple, Cupertino, Intel, Antitrustlagstiftning,,Groupon, Google Groupon[/tags]
Klicka på bilden.
IT är inte bara datorer och mjukvara, IT-industrin är en reflektion av det samhälle den skapas i. Varför har New York, USA:s mest berömda stad, USA:s finansiella hjärta med Wall Street, de världsledande reklam-företagen på Madison Avenue och med Fifth Avenue, inte lyckats etablera sig som en konkurrent till Silicon Valley? Orsaken är enkel, de tusentals programmerare som finns i New York specialiserar sig på att skriva mjukvara åt New York-företagen just på Wall Street och Madison Avenue i datorspråk som .NET, Java och C++.
Men det är inte språk som är aktuella för den väldiga Web 2.0 och mobila rörelsen, den som behärskas av IT-företagen i Silicon Valley. Vilket alltså är orsaken till att New York är helt oviktig i 2.0-rörelsen.
Julia Krysztofiak-Szopa skriver i TechCrunch en synnerligen intressant artikel om det dolda sambandet mellan kultur och IT:Polish programmers are joining U.S. startups “ but staying in Poland
Ryan Janssen, CEO of New York based SetJam.com started his company 18 months ago. His first challenge was to build a team of quality developers but, according to how he sees the tech scene in New York, finding the developers who work in lighter, agile frameworks was not so easy.
The startup-oriented Django/Python/Scrum skill sets are hard to find in a city where majority of programmers work in more enterprise-friendly methodologies, with .NET, Java and C++ as core languages. Today SetJam employs six full-time developers and three quality assurance specialists, all of them based in Poland … The obvious advantage of keeping development in Central Europe is a much better access to quality programmers fluent in modern frameworks and their competitive rates, comparable to what is offered by regular outsource companies in India.
Julia Krysztofiak-Szopa lägger till att eftersom man ser så mycket amerikansk TV i Polen så är den amerikanska kulturen och dess värderingar inte lika främmande som den fortfarande är i Indien.
Det här stämmer med vad jag själv har upplevt, trots att de allra flesta startupföretag här i Silicon Valley utlokaliserar till Indien, så har många problem just för att programmerarna där inte tänker som amerikaner, hur bra dom sen än må vara.
Polen är idag ett allt viktigare land för den moderna IT-industrin, med Kraków på väg att bli en av världens stora IT-städer.
Hur kommer BRIC-ländernas IT-industrier att utvecklas i framtiden, och hur kommer dom att skilja sig från EU:s och USA:s? Nu när USA sluter sig inom sitt skal, kommer fler europeiska programmerare då att jobba i USA på distans, och vice versa?
Kultur, datorspråk och IT, en intressant triangel som man inte alltid hör beskrivas så bra som i Julia Krysztofiak-Szopa artikel på Techcrunch.
Axplock från den nordiska pressen:
[tags] Silicon Valley, Startupföretag, Riskkapital, Stanford University, Berkeley University, Palo Alto, IT, Google, Facebook, Twitter, Apple, Cupertino, Intel, Antitrustlagstiftning, Julia Krysztofiak-Szopa, Polsk IT-industri, Silicon Valley och Polen, Kraków IT stad[/tags]
[print_link]
Klicka på SeeClickFix.
Jag måste erkänna att jag länge har varit rätt skeptisk till USA:s självpåtagna roll att sprida demokrati i länder som Vietnam, Afghanistan och Irak.
Den holländsk-amerikanske författaren Hendrik Willem van Loon fångade det hela perfekt sin populära USA-historia, citerad i “A Military History and Atlas of the Napoleonic Wars”, kapitlet om The Russian Campaign: But when the tsar of all the Russians, the commander-in-chief of three million horse guards, foot guards, life guards and Cossacks, begins to talk sweetly of brotherly love, it is time for decent people to look to their guns.
Men det finns faktiskt innovativa sätt på vilka amerikaner hjälper till att sprida demokrati, i själva USA, där det verkligen behövs.
Micah L Sifry skriver i Wall Street Journal om ett antal innovativa websajter som hjälper till att göra USA mer demokratiskt: Point-and-Click Politics
The Internet has fueled polarization and gridlock, but it’s also giving us new tools for self-government :
SeeClickFix, for one, enables anyone with a phone or a Web connection to help resolve non-emergency issues in their communities, while simultaneously enabling neighborhood groups, elected officials and government service providers to see what problems need addressing…
Another platform, Localocracy, is working on a harder problem: enabling citizens, using their real names, to have ongoing conversations about issues that typically divide towns, and expanding participation beyond the handful of people who have time to attend public meetings….
Two other efforts, Open311 and Civic Commons, are partnerships of government technologists and volunteer software coders. Their goal is to get public agencies to adopt open systems and collaborative technologies and to ensure their interoperability.
Det här är mycket intressanta websajter som vi kan lära mycket ifrån i Sverige. Jag tror inte att det finns tillstymmelsen till liknande sajer i Sverige men jag kan ha fel. Den som inte har sett de här sajterna bör kolla dom. Speciellt SeeClickFix är ett så enkelt koncept att det är underligt att ingen har tänkt på det tidigare.
Gräsrotsdemokrati i ordets verkliga betydelse.
tags]Web 2.0, bredband, Java, Webben, Internet, Datorer, mobile Internet, PHP, MySQL , LAMP stackOpen311, Civic Commons,Localocracy,SeeClickFix, Hendrik Willem van Loon, A Military History and Atlas of the Napoleonic Wars, Innovativa amerikanska websajter[/tags]
Den federala regeringen i Washington är idag helt lamslagen och kommer med stor säkerhet att så förbli under de närmaste åren för att inte säga decennierna. En supermakt går helt oväntat i graven, men varför just nu, varför har det blivit så här?
En orsak är de superaktiva amerikanska gräsrötterna som inte har någon motsvarighet i Sverige eller kanske någon annan stans i världen heller. Till dessa gräsrötter lägg moderna Web 2.0-baserade Internetverktyg som lätt och snabbt kan mobilisera tiotusentals fanatiska människor över hela USA för att stoppa lagförslag de inte tycker om och sätta press på medlemmar i Representanthuset som måste återväljas vartannat år. Vad vi har liknar alltmer början till en s.k. failed state.
Micah L. Sifry beskriver i en insiktsfull artikel i Wall Street Journal hur Webb 2.0.teknologin å ena sidan ger gräsrötterna hittills oanade möjligheter att hitta information på nätet och göra regeringen i Washington och i de olika delstaterna mer genomskinlig och sen å andra sidan ger grösrötterna hittills oanade möjligheter att sätta hur många käppar som helst i hjulet på regeringen i Washington.
Så här skriver Micah L. Sifry bl.a. :
Point-and-Click Politics – WSJ.com
Ours is also a golden age for anyone wanting to find out critical information about politicians. Before the Web, most political disclosure was on paper, if the disclosure happened at all. Now, InfluenceExplorer.com lets users find out how much any donor is giving to politicians across the country; PoliticalPartyTime.org reveals which lobbyists are hosting fund-raisers; Poligraft.com spots hidden connections in a news story; and PolitiFact.com checks politicians’ claims against the factual record.
…We are living, in short, at a contradictory moment in politics, defined by liberating technological transformation and public-policy gridlock. Ordinary citizens feel ever more powerless as they watch their elected leaders struggle and mostly fail to get anything done in the face of organized political minorities. .
Nu är jag inte riktigt säker på att vi kan klandra Internet för hur fanatiska människor använder Web 2.0-teknologin. Trots den glödheta supernationalismen som landet gjort sig känt för så är amerikanerna faktiskt inte speciellt intresserade av att sluta samman och göra uppoffringar för landets bästa. Den frihet som man omhuldar med sån frenesi är en frihet från ansvar, inte en ansvarsfull frihet.
Staten, för vilken man viftar med flaggor och sjunger patriotiska sånger, ses paradoxalt nog som en fiende som man vill ha så litet att göra med som möjligt.
Det är sant att Internet har gett de destruktiva gräsrötterna nya vapen men det är inte hela förklaringen. Felet är i första hand gräsrötternas och inte Internets. Det här verkar hittills i alla fall vara ett utpräglat amerikanskt fenomen.
Axplock från den nordiska pressen:
SvD – Senaste nytt,
SvD – Senaste nytt, SvD – Mest kommenterat, SvD – Startsidan
[tags] Web 2.0, bredband, Webben, Internet, Datorer, mobile Internet, PHP, MySQL, LAMP stack, Internet USA, USA demokrati, demokrati och Internet i USA[/tags] Axplock från den nordiska pressen:
svt.se – SVT Opinion: Internet verktyg för iranska demokratiaktivister
Spela videon och häpna.
[print_link]
Webbsidor är fyllda med text, bilder och idag allt oftare, video. Vi läser, lyssnar och tittar. Nästan som en illustrerad bok.
Med dagens allt kraftigare datorer i datormolnen så går det faktiskt att länka ihop informationen på webbsidorna och skapa något helt och totalt nytt, något som mest liknar en video. Och det är precis det som startupföretaget Qwiki här i Palo Alto i Silicon Valley har gjort.
Ett helt nytt sätt att tillgodogöra sig information på webben.
M.G. Siegler skriver om Qwiki på Techcrunch Qwiki Just May Be The Future Of Information Consumption. And It’s Here Now.
To be clear, Qwiki isn’t a piece of hardware. Instead, it’s a piece of software meant to run on the web and as an app on mobile devices. What it does is present to you data about millions of topics in an extremely interesting and visual way. Imagine if someone created a movie highlight reel of Wikipedia pages — that’s sort of what Qwiki is like. You search for something — a topic, a person, etc — and Qwiki talks to you, telling you all you need to know about what you searched for, while also showing you key things about the subject or person.
En oerhört spännande ide som kan komma att förändra webben på ett helt radikalt sätt. Det mest intressanta med QWiki är kanske att den visar att Webben fortfarande är mycket ung och omogen och att framtidens Webb antagligen kommer att se helt annorlunda ut.
[tags]Qwiki, Silicon Valley, Webben, Ny webbtoknologi, Web technology[/tags]
[print_link]
The statue of Alan Turing, the father of modern computing, at Bletchley Park / Station X. Its made from slate by Stephen Kettle
Det var, som de flesta säkert vet, den brittiske logikern Alan Turing som uppfann datorkonceptet i sin historiska skrift On Computable Numbers, With An Application To The Entscheidungsproblem.
Just nu utvecklas datorteknologin enastående snabbt, något som vi kan bevittna genom att t.ex. gå in på närmaste ICA och själva checka ut våra varor med en av de små butiksrobotar som nu blir allt vanligare i affärer runt om i världen. Samma sak när du checkar in på Arlanda eller lånar böcker på bibblan. Små effektiva butiksrobotar ersätter alltmer expediterna.
Här i Silicon Valley har Google just skapat en självstyrande bil som faktiskt klarar att navigera i Kaliforniens tuffa trafik bättre än den bäste bilförare, inte minst därför att Googles självstyrande bil kan se 360 grader runt bilen och dessutom reagerar betydligt snabbare än någon mänsklig bilförare.
När vi flyger är det autopiloter som styr planen över 90% av tiden och när FRA massavlyssnar oss så gör man det med massiva analyssystem som kartlägger våra och våra vänners och deras vänners liv in i minsta detalj. Aktiehandeln på Wall Street sköts till överväldigande del av automatiserade handelssystem och Hollywood är idag helt beroende av den moderna datorteknologin.
Google Translate är redan idag användbar och kommer inom ett par decennier att kunna översätta den mesta sakprosa och även förstå semantiska samband.
Sjukvården datoriseras och läkare kan idag snabbt se om en patient tillhör en speciell riskgrupp.
Elektroniska elmätare ersätter forna tiders analoga mätare, och gör det möjligt för elbolagen att kalibrera elförbrukningen under värmeböljor så att inte hela elnätet kollapsar. Samma sak med vattenförbrukningen i det moderna jordbruket.
Tack vare mobiltelefonerna och GPS-teknologin vet du och myndigheterna precis på decimetern var du befinner dig, något som var helt otänkbart bara för ett par decennier sedan.
All information, alla data, i världen är på väg att digitaliseras. Och när datan väl är digitaliserad så kan den analyseras av datorer.
Vi befinner oss i en helt och total ny värld. Så finns det något som datorerna inte kan göra? Ja allt fler yrken kommer att ersättas av datorer. Mjukvarurobotar blir allt vanligare men även hårdvarurobotar utvecklas så det knakar. Det är t.ex. så som de flesta bilar byggs idag.
Självstyrande bilar, bussar, tåg, båtar, automatiserade snabbköp, alla serviceyrken kommer att utföras av datorer. Digitaliserade sensorer och mätinstrument kopplade till datorer och databaser gör det möjligt att bygga allt mer avancerade automatiserade system inom de flesta industrier.
Datorer kommer inte att kunna ersätta människan men steg för steg tar dom över alltfler jobb. Sekreterare, piloter, expediter, chaufförer, bibliotekarier, bankkassörskor är bara några exempel. Men idag använder de flesta yrkesgrupper datorer som aldrig förr. Journalistyrket är på fallrepet, ersatt av bloggare och automatiskt skrivna tidningar som Techmene.
Dagens system är helt olika 1980-talets Artificiell Intelligens som av olika orsaker dog ut efter att ha lovat så mycket.
De närmaste femtio åren kommer att se mängder med jobb ersättas av datorer, men lika viktigt, de allra flesta jobb som överlever kommer att bli alltmer beroende av datorer.
Fram till för inte så länge sen var en dator något som stod i ett hörn eller möjligen satt på ett skrivbord och hummade. Men idag är en dator något vi har i fickan, något vi alltid har med oss och som alltmer har blivit en del av oss själva.
Hillary Stout skriver i dagens New York Times om att treåringar idag inte har några problem med att använda pekskärmsmobiler.
När datorn blir smartare och mindre och dessutom vet var vi befinner oss så kommer utvecklingen mot allt mer intelligenta datorsystem att gå allt snabbare. S.k. Augmented Reality, Förstärkt Verklighet, som jag redan har på min mobil kommer att göra det möjligt att bygga alltmer avancerade hybrida system som är ett mellanting mellan verkligheten och en datorvärld.
Samtidigt faller datorpriserna och små intressegrupper och sociala nätverk har idag tillgång till öppen kod-baserade datorresurser som för några år sen var förbehållna regeringar i större länder.
Vi lever alltmer i symbios med datorn, vi blir alltmer beroende av datorn och beroendet kommer bara att öka. Så är det och om det är på gått eller ont kan vi inte avgöra än, det får vi överlämna åt kommande generationer.
[tags]Datorer och framtiden, Framtidens datorer, Artificial Intelligens, Analytics [/tags]