Svenska Dagbladet har en artikel om att Sverige nobbade Guantanamofångar som bl.a. säger att: USA erbjöd Finland 15 kinesiska fångar från Guantanamolägret för drygt ett år sedan, skriver tidningen Kaleva. Men liksom andra länder som fått samma förfrågan ställde sig finländarna avvisande till förslaget.
Jag kunde för mitt liv inte förstå varför USA skulle hålla kineser fångar i Guantanamo. Men det visar sig att det inte alls rör sig om kineser utan om uigurer, alltså Kinas palestinier. Förvånansvärt nog har en svensk bloggare som engagerar sig för palestiniernas sak spridit den här misinformationen vidare utan att rätta den.
De omkring 8.5 miljoner uigurerna som är ockuperade av Kina är lika lite kineser som palestinierna är israeler, och de behandlas mycket grymt och av precis samma anledning: de har land som deras ockuperare vill lägga beslag på, och sen har de fel religion, de är nämligen muslimer.
Uigurerna talar en turkisk dialekt . Som ni säkert minns från grundskolan så räknar vi till tio på turkiska så här, allihop tillsammans nu:bir
iki, üç, dört, beş, altı, yedi, sekiz, dokuz, on. Och så här gör vi det på uigur: bir, ikki, üç, töt, bäs, altä, yätta, säkkiz, toqquz, on. Det här är inte kinesiska mina vänner, det är turkiska.
Precis som Israel har använt attacken mot USA i september 2001 som svepskäl för att ytterligare förtrycka palestinierna så har Kina gjort detsamma med uigurerna. Tydligen med Bush-regeringens – och nu indirekt med svenska regeringens hjälp – i alla fall om man får tro notisen i SvD.
Uigur. (klicka på texten för att läsa artikeln) Det här inte kinesiska vad än SvD må säga. Och vi glömmer väl inte att läsa från höger!
Men den amerikanska regeringen finansierar också radiosändningar på uigur via Radio Free Asia, som liksom dess europeiska bror Radio Free Europe finansieras av den amerikanska regeringens International Broadcasting Bureau.
Och som Radio Free Asia kan rapportera så använder Kina hårdhänta metoder för att hålla uigurerna på mattan.
Om ni vill se hur en uigur websajt ser ut
så titta här. Generellt tycker jag att det vore roligt om vi kunde få fler multikulturella svenska bloggar. Det är alltid roligt att läsa svenska internationella bloggar och om någon som läser den här bloggen kan rekommendera några nya svenska internationella bloggar så gör det gärna.
Ibland upptäcker men böcker som liksom ger en genklang inom en, som ger resonans när man läser dom. En sån bok är Rachel DeWoskins fängslande Foreign Babes in Beijing , som jag har berättat om tidigare.
Nu har jag äntligen fått tag på boken och har sträckläst den under helgen.
Det här är en bok som alla som har det minsta intresse för Kina eller som har bott i utlandet – var som helst – absolut måste läsa, nu, på en gång.
Rachel DeWoskin växte upp i ett akademiskt hem där pappan var sinolog vid University of Michigan; alltså Kinakännare och mamman engelsklärare.
Rachel föddes i Japan och redan som barn fick hon följa med föräldrarna på långa tågresor i Kinas inre.
När hon sedan själv tagit sin examen i engelska och poesi vid Columbia University i New York så fick hon chansen att jobba inom PR branschen i Beijing.
23 år gammal reste hon till Beijing i oktober 1994 och stannade fem år
Under den tiden blev hon känd över hela Kina som en av stjärnorna i
Tvåloperan Foreign Babes in Beijing ,
som alltså har givit boken dess namn.
Den här boken liknar litet Bridget Jones Dagbok till stilen. Men den är mycket djupare och en av de bästa böckerna som har skrivit om livet i dagens Kina på sista tiden. Den har blivit en internationell bestseller.
Man får träffa en mängd fascinerande kineser och utlänningar: Anna som har haft ett olagligt förhållande med en Saudi Arabisk student. Rachel ger henne en kram och Anna ryggar tillbaks. Kinesiska tjejer går hand i hand på gatan men kramas inte.
Xiao Gao är Rachels ‘ayi’, hemhjälp som har ett andra, olagligt barn. Hon har haft en olaglig fostertest som visar att fostret är en flicka.
Men hon har barnet i alla fall för hon vet att läkaren som tar fostertesten också är den som utför aborten och kan ljuga om fostrets kön för att tjäna mer pengar på aborten.
Man får se hur kineserna ser på – och framför allt missförstår – USA och amerikanerna, och samtidigt följa Rachels försökt att förstå Kina och kineserna.
Rachel är vegetarian och hennes kollegor tror att hon är fattig och aldrig har haft råd med kött.
Hon lär sig snabbt att tala flytande kinesiska men hennes röst dubbas i tvåloperan. Orsaken: Hon talar för bra kinesiska. Kinesisk TV vill att hjältinnan skall tala med en starkare brytning.
Jag har själv bott tre år i Taiwan och trots att jag aldrig medverkade i någon tvålopera så är den här boken 100% autentisk. Jag har lett igenkännande åt alla hennes observationer.
Men boken handlar inte bara om Kina. Den handlar om att bo utomlands – även i USA – och att anpassa sig till en främmande kultur, och om kulturer i allmänhet. Och kanske speciellt om hur viktigt språket är för att förstå en främmande kultur. Boken innehåller -och förklarar – att antal viktiga och intressanta kinesiska termer.
Den är rolig, humoristisk och välskriven. Läs den och lär och njut!
Den kinesiska bloggosfären håller snabbt på att bli en av världens största. Med en allt större medelklass, miljoner välutbildade ingenjörer och vetenskapsmän och en lång literär tradition är det knappast förvånande.
Men den kinesiska bloggosfären skiljer sig markant från den i västvärlden eftersom den existerar i en intolerant diktatur som inte tillåter den minsta diskussion av en mängd känsliga ämnen. Allt från Falun Gong till frihet för Taiwan, Tibet, Inre Mongoliet och Turkestan är tabubelagt.
Trots det växer den kinesiska bloggosfären explosionsartat och idag finns det tvÃ¥ stora kinesiska bloggportaler, www.bokee.com , och www.blogcn.com/”.
Kina har idag omkring tre miljoner bloggar. Över 100 miljoner kineser använder Internet och 360 million kineser med mobiltelefoner kan snart komma att börja skriva och läsa bloggar.
Det kinesiska kommunistpartiets bloggcensur är mycket sofistikerad. Den utförs med hjälp av västerländska IT-företag och kan mycket väl komma att tillämpas i västvärlden också i framtiden.
BusinessWeek har en mycket intressant artikel om den kinesiska bloggosfären
China today has about 3 million bloggers, according to market researcher Analysys International. And there’s no shortage of potential recruits: More than 100 million Chinese now use the Internet, up 18% in just the past six months, while the 360 million Chinese with cell phones may soon join in as mobile blogging takes off. “Blogs will go through an explosive growth period,” predicts 37-year-old Fang Xingdong, whose writings about technology and the Internet have made him one of China’s top bloggers. …
No wonder locals and foreigners alike are looking to cash in on the craze. Fang himself is chairman of Beijing Blog Times Information & Technology Co., a startup that operates Bokee, a blogging portal that claims to have some 2 million users.
Bokee’s main rival, Hangzhou-based Blogcn, claims 2.5 million bloggers, and like Bokee has just launched blogging via cell phones. And both have attracted big-name support: Blogcn is backed by Boston-based International Data Group, while Bokee got much of its initial investment from the Softbank Asia Infrastructure Fund, a partnership between the Japanese company and U.S. networking giant Cisco Systems Inc.
Hur kommer framtidens WWW att se ut? Den kinesiska regeringen vet.
Med hjälp av ett antal amerikanska och europeiska IT företag, som Cisco och Nokia har Kina byggt upp ett mycket avancerat censursystem som ger den kinesiska allmänheten fri tillgång till Webben, utom individuella sidor som innehåller information som gagnar terrorister och andra motståndare till den kinesiska regeringen.
Ja vi skulle kanske kalla dom dissidenter.
Vad som är speciellt anmärkningsvärt med det här systemet är dess omfattning och dess finmaskighet.
Dvs Kina behöver inte stänga ute en hel websajt. Man har idag möjligheten att censurera individuella sidor på en websajt. Det här betyder att kineserna ofta inte ens vet att Webben är censurerad.
En annan anmärkningsvärd sak är hur entusiastiskt de västerländska företagen hjälper Kina att censurera politisk information.
Jag tror själv att vi kommer att se mer sån här censur även i väst. Det är alldeles för lätt att införa och mycket svårt att spåra. Eftersom man bygger in den här censuren direkt i routerna så går det inte att kringgå.
Yale Global Online har mer om det här mycket viktiga temat:
The Chinese government has cracked down on online freedom of expression. Thanks to deals with multinational corporations, US technology has facilitated Beijing’s campaign to restrict internet discussions on troublesome issues like democracy, human rights, and Taiwanese independence. “Granular” technologies developed by US information technology giants enable installation of a powerful mesh of filters to control information flow: State-of-the art routers automatically track individual internet users and even filter out sub-pages from larger sites. As a result, says MacKinnon, “the picture of the world as seen by most Chinese internet users is heavily skewed in the regime’s favor.”
Det är inte bara DN och New York Times som har uppmärksammat de kinesiska antijapanska protesterna.
Tusentals kinesiska studenter deltar redan i protesterna via webben, som här,
Inga som helst protester kan förekomma utan regeringens godkännande i Kina, och dessa protester är med stor säkerhet tillåtna av regeringen. Men regeringen brukar samtidigt vara utomordentligt försiktig med att låta såna här protester gå speciellt långt, för de kan blixtsnabbt förvandlas till protester mot regeringen.
Idag sprids information om protesterna via SMS inom Kina, och det är möjligt att regeringen inte har insett hur snabbt en protest kan sprida sig över hela landet. Det här skulle kunna bli världens största s.k. smartmob , alltså en SMS och web.baserad proteströrelse.
De närmaste dagarna kommer att avgöra om den kommer att växa eller inte.
Den som fill följa demonstrationerna mer i detalj kan kolla flickr
Om man tittar på bilderna ser man just hur demonstranterna ideligen talar i sina mobiler.
Den som vill följa den kinesiska utvecklingen bör läsa den här bloggen