För alla som gillar SAOL, jag har den t.ex. på min mobil, så är amerikanska ett gränssnitt som gör det möjligt för programmerare att skriva sina egna appar med Wordniks ord.
M.a.o., det här är allt som SAOL och SAOB aldrig har varit och aldrig verkar ha varit intresserad av att bli.
Natasha Singer skriver i New York Times: Scouring the Web to Make New Words ‘Lookupable’
Ibland ser jag saker som gör mig glad in i själen, som när en grupp svenskar skapar ett socialt nätverk för att hitta försvunna människor, och sen igen och igen slår polisen på deras eget gebit.
Jag menar givetvis organisationen Försvunna Människor eller Missing People som dom insisterat på att kalla sig.
Dom använder sig av Facebook för att rekrytera medlemmar, dom vet hur man använder pekmobiler och dom är rasande effektiva.
För dom av oss som har svenskan och inte svengelskan som modersmål så är situationen inte riktigt lika positiv.
Den viktiga SAOL, svenska akademiens ordlista finns faktiskt som gratisapp att ha i mobilen. Men när man sen släpper en ny version för allmän användning så använder man inte modern webb-teknologi utan släpper den som en nedladdningsbar exe-fil för Windows! Något som föranledde ett antal beska kommentarer på Peter Englunds blogg.:
För instängt, för dåligt, för sent! Jag kan vid det här laget inte tro annat än att det är systematiska tankefel eller ren girighet som gör att ni inte släpper ordlistan under en fri licens.
Med en fri licens kommer säkerligen bättre programvara snabbt att skapas för olika operativsystem och plattformar. …. Befria ordlistan!
Om man får önska så skulle jag uppskatta ett json-api som vi utvecklare jag inkorporera i appar/webbsidor/program etc.
Nu är Peter Englund och Akademin helt öppen till innovation och man ställde sig också positiv till förslagen. Men man hade trott att man redan skulle känna till den senaste webbteknologin, som det allmänt använda JSON-formatet.
Liksom jag så uppmärksammades också hur genant otidsenlig den fina Svenska Akademins Ordbok är på nätet. Enligt den allmänt vedertagna REST-arkitekturen så bör t.ex. varje ord i ordboken ha sitt eget URI (URL).
Det faktum att de som vill värna om svenskan, från Svenska Akademien och till grupper som Språkförsvaret, svenska Wikipedian och Språkrådet inte samarbetar och inte är speciellt insatta i den senaste webb-teknologin, har gjort det möjligt för slapphänta journalister och USA-begeistrade tonåringar att föra in mängder med helt onödiga amerikanska ord i svenskan.
Att svenska språket på något underligt sätt skulle vara ordkargare än engelskan är sånt där nonsens som man hör från berusade analfabetiska stekare från Alliansen kring Stureplan som talar engelska med stark svensk brytning som dom har lärt sig från amerikanska gangsterfilmer.
Den som vill få svart på vitt från en som kan bör bara läsa Fredrik Lindströms superba Världens Dåligaste Språk.
Jag citerar från sida 96 i pocketupplagan:
Att överhuvudtaget tala om svenskan som ett fattigt språk där vi kan precisera sådana exakta betydelser som snuttifiera och skåpsupa är närmast löjligt. Ett språk där man kan kånka, krafsa, hångla, skräna, kravla, glöta, pyssla, gruffa, dingla, och roffa åt sig. Och där man kan få dåndimpen, bli hagalen, kväva kaffegäspen, lägga ut dimridåer, eller ha högmysfaktor. Ett språk där man kan vara lillgammal, nykissad, lättfotad, avbajsad, påflugen eller spritt språngande naken. ….Ett språk som kan skapa ett begrepp som hängbröstvänstern kan aldrig beskrivas som fattigt.
Orsaken till att jag skriver det här är att svenskan till min förvåning faktiskt har två mycket bra ord: surfplatta och läsplatta, medan den ordfattiga engelskan endast har ett enda ord, tablet.
Vilket visar att vi faktiskt kan hålla engelskan stången även på det tekniska området om vi bara vill.
Axplock från den nordiska pressen:
[tags]Svenska tekniska termer, Surfplattor, Läsplattor, Svenska och amerikanska läsplattor, hängbröstvänstern och surfplattor, Språkförsvaret [/tags]
New arrivals står det på de nyanlända varorna på ICA när jag går förbi med min smartphone och netbook, yes svarar expediten när jag ställer en fråga, och tevekanalerna på den svenska teven är, vad jag kan se, till 90% amerikanska.
Att Svenskan befinner sig på snabb tillbakagång är knappast någon nyhet lika litet som att det endast är invandrarna som vi vill tvinga att lära sig svenska.
Ingen svensk med självaktning vill tala något annat än engelska, helst med amerikansk teve-brytning. Och medan Sverige-amerikaner vårdar sitt språk talar alla jäkla utlandssvenskar i Silicon Valley som jag har träffat engelska med varandra! Svenskan är det första man gör sig av med.
Per-Owe Albinsson skriver i Svenska Dagbladet om hur det svenska språket nu håller på att retirera: Svenska språket i fritt fall | Brännpunkt | SvD
I länder där engelskan har erövrat hög status har den trängt undan de inhemska språken. Se vad som hände på Irland och i de gamla kolonierna. Inte ens det stora Indien har lyckats återge de inhemska språken dess rättmätiga plats som samhällsbärande språk efter sjävständigheten. Engelskan har historiskt sett oftast trumfats igenom med tvång men i Sverige år 2009 verkar diverse företrädare frivilligt för denna utveckling. Ett större språk tenderar att äta upp ett mindre utan en genomtänkt språkpolitik.
Jag måste säga att det förvånar mig oerhört att inte Jan Björklund och Fredrik Reinfeldt redan har genomfört en språkreform där engelskan på sikt blir Sveriges nationalspråk.
Problemet är att om och när ett världsspråk stadfästs så kommer det antagligen inte att bli engelskan. Spanska talas i dag över hela det, nota bene, tvåspråkiga USA och jag har mycket svårt att tro att Kina kommer att gå med på att slänga kinesiskan till förmån för engelskan.
Om vi skall slänga svenskan gäller det alltså att välja rätt nytt språk. Engelskan är bara en av flera alternativ. Och vinnaren kan mycket väl komma att bli ett hybridspråk som Lojban som både kan förstås av människor och maskiner.
Länkar:
[tags]Lojban, Svenska, Engelska, Svengelska, Spanska, Språkförsvaret, Engelska i Sverige, [/tags]