Howard Deans och Joe Trippis presidentkampanj var världens första webbaserade presidentkampanj
Som sådan tog den USA med storm och skapade en entusiasm och ett engagemang som få andra presidentkampanjer i USA:s historia. Genom att uteslutande använda sig av webbaserade produkter som Drupal, Meetup och bloggar kunde man snabbt bygga upp en landsomfattande organisation som hade varit helt omöjlig med traditionella medel.
Med den interaktiva och flexibla organisationen lät man väljarna styra kampanjen på ett helt nytt och innovativt sätt.
Så om nätrötter och webteknologi nu är så kraftfulla, varför förlorade då Dean och varför vann Bush med sin traditionella gräsrotsstrategi? Är nätrötter verkligen viktigare än grärsötter?
Jag tror att det här är en utomordentligt viktig fråga som jag hoppas kommer att diskuteras på bloggträffen om en vecka.
Mitt eget svar är att alla teknologiska revolutioner tar tid och att precis som IT-bubblan som sprack kring år 2000 inte spräckte Internet och webben utan i sin tur ledde till dagens nya Web 2.0 bubbla, så kommer erfarenheterna från Deans kampanj att vävas in i 2008 års presidentkampanj.
Men för att hitta sanningen räcker det inte bara med att titta på webben och några få webbprodukter utan vi måste också analysera hur hela det amerikanska samhället håller på att förändras. Webben var t.ex. inte den enda nya teknologi som påverkade 2004 års presidentval.
Pratradio och billiga videoproduktionsmetoder spelade också en stor roll. Båda teknologierna är billiga och den inflytelserika amerikanska pratradion är nästan helt dominerad av republikaner på yttersta högerkanten. Det var t.ex. genom en pratradioattack från högern som Bush tvingades till reträtt om utlokaliseringen av USA:s hamnar.
En video som kostade några tusen dollar att producera gav upphov till den förödande Swiftbåtsattacken som sköt John Kerreys presidentkampanj i sank. Som gerillan i Irak med sina billiga bilbomber – som ofta liknas vid USA:s kryssningsmissiler – förstår Republikanerna bättre än Demokraterna hur man utnyttjar billig teknologi på innovativa sätt. Webben är inte ‘the only game in town’.
Nätrötterna är här för att stanna och den kanske viktigaste insikten om nätrötterna är att de till skillnad från gräsrötterna är internationella och inte stoppas av några gränser. Och vi får komma ihåg att det tog flera årtionden för Barry Goldwaters konservativa kontrarevolution som startade på Cow palace utanför San Francisco år 1964 att få effekt.
Just nu arbetar t.ex. Howard Dean som demokraternas partisekreterare med att implementera lärdomarna
från 2004 års presidentkampanj på det ofta motsträviga Demokratiska partiet. Hillary och hennes rådgivare som Paul Begala och James Carville verkar hittills inte ha förstått hur man utnyttjar nätrötterna. Vi får hoppas att de inte lyckas stoppa Dean ännu en gång.
[tags] USA, valet 2006, riksdagsvalet, Sverige, webben [/tags]
Microsofts beslut att satsa två miljarder dollar mer på att utveckla MSN och andra webkomponenter visar hur allvarligt man tar på hotet från Google, Yahoo och Sony. Microsofts aktiekapital förlorade 32 miljarder dollar efter tillkännagivandet förra veckan.
Den som minns hur Microsofts ursinniga attack på Netscape drev det företaget ut från Webmarknaden vet hur blodigt det kommande kriget kommer att bli. Några som minns arbetar nu på Google.
Steve Lohr och Saul Hansell skriver i New York Times om hur de två olika affärsmodellerna nu ställs mot varandra:
The Internet model is one that offers search, e-mail, calendar, contacts and even word processing as services accessible remotely with a PC or hand-held device with a Web browser. Typically, Google invents a new service or feature, makes it a free Web-based service, and only later figures out how to make money on it from advertising of some kind.
That ad-supported software, distributed as a Web service, is a threat to Microsoft’s model of selling licensed desktop software, at least in the consumer market. Corporations have so far shown less interest in ad-supported software as an Internet service.
Google affärsmodell består i att man säljer reklam på webben, reklam som sedan finansierar produkter som företagets websök, Blogger och GMail. Microsoft å andra sidan säljer produktlicenser och ger inte bort något gratis.
Steve Lohr och Saul Hansell skriver så har båda företagen fördelar i det kommande kriget. Microsoft äger Windows som de allra flesta fortfarande använder för att accessa webben och det betyder att precis som med Netscape så kommer man att kunna göra livet svårt för Google.
Men Googles produkter är helt gratis och det ger företaget en fördel som Microsoft endast kan tävla med om man kan utveckla sin egen förmåga att sälja reklam på webben genom MSN.
Vad som verkar ha fått Microsoft och andra att reagera är när Google köpte Writely, en webbaserad ordbehandlare skriven av ett tre-personers team från Silicon Valley. Hur liten Writely än är jämfört med Microsofts Word så visar den hur Google kan hota Microsofts Officeprodukter med fria webbaserade produkter. Vi får heller inte glömma hur den Öppna Kodrörelsen har öppnat ytterligare en front mot Mocrosoft bl.a. genom den ypperliga Open Office.
Både Microsoft och Google bygger nu gigantiska datacenter runt om i världen. Google lär ha en miljon servrar och fler lär det bli. Det har då och då ryktats att Google kan komma att producera sitt eget operativsystem, vilket verkligen skulle revolutionera allas våra liv. Men om man har sådana planer så ligger de långt i framtiden. En framtid som lovar att bli mycket spännande.
[tags] USA, Microsoft, Google [/tags]
Efter att ha struntat i bredband i alltför många är börjar amerikanska städer nu bli mer och mer intresserade av att sätta upp WiFi-nätverk som täcker hela kommunen, ofta helt gratis.
Den som vill följa utvecklingen bör läsa Glenn Fleishmans ypperliga blogg WiFi Net News som även har en europeisk upplaga.
San Francisco är bara en av de städer som nu snabbt bygger upp ett gratis WiFinätverk över hela stan. San Franciscos nätverk är f.ö. baserat på teknologi från WiFinet från San Diego
Samtidigt kommer EarthLink en amerikansk ISP, att erbjuda avgiftsbelagd WiFi i San Francisco. Om man snabbt kan bygga ut avgiftsfria WiFi-nätverk i USA kan landet komma att återta en del av det försprång som länder som Sydkorea och Japan idag har lagt beslag på.
I det här sammanhanget kan det vara värt att titta på San Francisco Coworking som är ett intressant projekt som försöker bygga upp s.k. ‘communities. kring WiFi och Internetkaféer – givetvis i San Francisco.
Nej jag sade WiFi, WiFi, har ni inte det?
San Francisco är redan en av världens stora IT-städer med ett förbluffande antal startupföretag. Med gratis WiFi kan staden komma att fullkomligt explodera med nya idéer och företag. Ett nytt Florence kanske. Vi ses i San Francisco!
[tags] USA, WiFi, San Francisco [/tags]
Klicka på bilden
Internet gör det möjligt för miljoner människor att samarbeta och gemensamt lösa problem som en dator eller de själva inte kan klara på egen hand Berkeleyuniversitetets Mycroft project är ett intressant försök att lösa just sådana problem som kräver mänskligt gruppsamarbete.
Ett bra exempel på liknande projekt är Carnegie Mellon-universitetets Captcha projektet som är en förkortning av “Completely Automated Public Turing Test to Tell Computers and Humans Apart”, och som används på många bloggar för att skilja mänskliga bloggkommentarer från automatiserade botkommentarer.
Kan man använda en liknande teknik för att lösa problem som en dator inte kan lösa, som t.ex. att identifiera objekt i bilder? Oavsett hur snabba och kraftiga de moderna datorerna än blir så kommer det alltid att finnas problem som vi människor klarar bättre. Precis vilka dessa problem är och vad det är som gör dom så svåra för en dator att lösa har fascinerat datavetare sedan datorns uppkomst i slutet av Andra Världskriget. Och givetvis ännu tidigare, eftersom det var just sådana problem som ledde Alan Turing att uppfinna den s.k. Turingmaskinen som ligger till grund för alla datorer som byggs idag.
Efter att ha lekt med Mycroftprojektet litetnu på morgonen så är jag fascinerad av möjligheterna. Det är en stor fara att nätet kommer att alltmer likt TV och radio, alltså ett medium som endast fungerar i en riktning, och såna här projekt visar oss hur webben kan utnyttjas till något positivt.
[tags] USA, Mycroft, captcha [/tags]
http://mycroftnetwork.com/
Los Angeles-området är inte bara världens filmcentrum, det är också centrum för USA:s och världens största porrindustri. Det är inte så litet intressant att två grupper som traditionellt har legat i täten för hur man utnyttjar Internet är Den Kristna Högern och just porrindustrin.
Nu, som Dawn C. Chmielewski och Claire Hoffman rapporterar i Los Angeles Times så tänker porrindustrin börja låta sina kunder ladda ner porrfilmer på näter – och sedan bränna DVDfilmer från de nedladdade filerna.
Det här är något som Hollywood hittills inte har velat tillåta, men om det här nya initiativet kan komma att tvinga de vanliga filmdistributörerna att gå samma väg.
Hollywood has resisted burnable discs that can be watched on televisions because they fear piracy. It also doesn’t want to alienate retailers, which sell most of its DVDs. But if history is any guide, the online experiment by adult entertainment giant Vivid Entertainment Group will be watched closely by mainstream studio chiefs.
“The simple fact is porn is an early adopter of new media,” said Paul Saffo, director of the Institute for the Future in Palo Alto. “If you’re trying to get something established … you’re going to privately and secretly hope and pray that the porn industry likes your medium.”
Los Angeles-based Vivid will start selling burnable movies May 8 through online movie service CinemaNow. Marina del Rey-based CinemaNow last fall launched an adult service that it uses to experiment with features that might eventually become mainstream — such as pay-per-minute movie rentals and the ability to save favorite scenes.
Vivid, producer of such titles as “Bad Wives” and “Generation Sex,” will offer 30 downloadable videos for about $19.95 apiece that include everything that is on a standard DVD — cover art, scene navigation, bonus material and deleted scenes. The finished disc will be copy-protected to deter piracy.
[/BLOCKQUOTE]
[tags] USA, webben, porr [/tags]
Internet har haft ett dramatiskt inflytande på många aspekter av våra liv. Ett av de mer dramatiska är på äktenskapsmarknaden.
Mellan 25% och 30% av de amerikanska män jag känner har gift sig med kvinnor de har träffat på dejtingsajter på Internet.
Bland kvinnorna är siffran lägre, kanske 5%.
Det verkar finnas olika distinkta nischer: Den första består av de amerikanska män som helt saknar sociala färdigheter och som får nobben av i stort sett varenda amerikansk tjej. De är socialt hopplösa.
Tänk er Bosse Ringholm eller en Folkpartist i riksdagens konstitutionsutskott en fredagkväll efter ett par öl och ni har typen.
Helt plötsligt dyker dessa män upp med tjejer som är betydligt yngre; som ser ut som filmstjärnor – och som inte talar ett ord engelska.
Tack vare internationella dejtingsajter kan de skaffa sig troféfruar som de aldrig skulle kunna drömma om att få här i landet. För tjejer i södra Brasilien eller Ryssland, där det finns gott om extremt fattiga ‘vita’ tjejer kan USAs manliga fläskberg erbjuda en levnadsstandard som dessa tjejer aldrig skulle kunna drömma om. Plus ett sätt att försörja sina ofta utfattiga syskon och föräldrar.
Den andra dejtingmarknaden är helt inhemsk. Ett par av mina kompisar har funnit amerikanska fruar på nätet och deras äktenskap verkar fungera bra.
Men det finns också andra intressanta variationer på den här marknaden. I Silicon Valley är det mycket ont om tjejer, så många manliga IT-ingenjörer Internet-dejtar tjejer från andra delar av USA.
I Rochester i Minnesota är det ett stort överflöd på tjejer, alla de tusentals sjuksköterskor som jobbar på Mayo Clinik . Rochester är USAs stora hemlis för den som vill gifta sig.
Men även de mycket unga dejtar på Internet. Plötsligt fick min älste son ett mejl från en skolkompis som befann sig – i Malmö. Malmö, killen var 18 år och hade inte det minsta samband med Sverige. Men han hade hittat en svensk tjej på en dejtingsajt och bodde nu i den här tjejens rum i Malmö över sommaren.
Det har också funnits en mycket – och jag menar mycket – omfattande marknad på svenska tjejer här i USA. Flera generationer svenska tjejer har kommit över som barnpigor – ofta illegalt – och sedan gift sig.
För ett par månader sedan fick min dotter plötsligt en mycket direkt lektion i det rykte som svenska tjejer har här i landet.
På en bjudning råkade hon säga att hon är svensk – hon talar perfekt engelska – och blev omedelbart omgiven av 4 amerikanska killar som ville ta med henne hem. Nu vet hon att om någon frågar så skall hon säga att hon är från Bulgarien.
Men vänta, vänta, vi har inte kommit fram till ‘the punchline, poängen,’ än.
Nu har alla dom som har dejtat personer som inte har visat sig hålla måttet fått en chans att betygsätta sina dejt direkt på Internet, så att alla kan läsa deras referat.
En ny typ av dejtingsajter, som True Dater har sprungit upp och dessa sajter håller på att ändra på hela dejtingscenen på Internet.
Sandy Fernandez har en mycket rolig artikel om de här websajterna
You have no wingman amusing her friends barside as you chat up the cute brunette in nerdy glasses. No reassurances from your cousin that her neighbor, though a little strait-laced, is “a really nice guy.” And if that athletic 28-year-old you’ve been e-mailing turns out to be a dumpy, married 35-year-old, no recourse but to go back online and try again.
But now you can roast ’em on one of a handful of new Web sites that are making it their business to let users review their online dates.
“This dater takes great photos, but when you meet face to face, he’s small and skinny. The face is the same, but none of his photos show his true size,” says a typical posting.
Singles, be afraid. Be very afraid.
One of the sites creating the biggest buzz is Truedater.com, which launched in January and claims, says co-founder Mark Geller, “tens of thousands” of users so far. On Truedater (which features the quote used above), visitors can input online identities from four dating sites — market leaders Match.com, American Singles and Yahoo Personals, plus the more nichey Jewish site JDate– and search for reviews that’ll tell them if, say, Lovinit62 isn’t quite the six feet he claimed, or if Cutedoctor14 seems longer in the tooth than 32.
Helpful links take you to the target’s profile with a button click. Users can also post anonymously, under an online name (Truedater advises people not to repeat the handle they date under). The site’s basic question: whether the person reviewed is a “truedater,” i.e., truthful in his or her self-portrayal.
“What we’re trying to do is create a system of feedback, so people understand that they can’t just get away with lying,” says Geller, a veteran of online dating. “Our real goal is a growing movement for more honesty.”
There’s little doubt the online dating world could use it.